Foto:

Projekt


Vi som arbetar med naturvårdsfrågor i tio Södertörnskommuner är ekologer, miljöinspektörer eller liknande. Våra adresser kan Du hitta under ”Kontakt” i listen överst till höger.
Anledningen till vårt samarbete är dels att vi anser att naturen inte känner några administrativa gränser och dels att vi med samarbete kan åstadkomma mer naturvårdsnytta genom våra samlade kunskaper och sökta ekonomiska resurser.

Vi började vår gemensamma verksamhet hösten 1990 med att söka medel från dåvarande landstingets miljövårdsfond för en inventering av naturmiljöer på Södertörn som förväntades hysa rödlistade, hotade växt- och djurarter.
I denna inventering arbetade vi främst med artgrupper som lavar, mossor, insekter och svampar. Vi byggde så småningom på med inventeringar av fladdermöss, hasselsnok samt kransalger i sjöar och kustvatten.

Senare projekt har haft bäring på ekmiljöer, groddjur, trollsländor, vattenväxter och fisk i sjöar och hur det ser ut för våra hävdavde kulturmarker i vår del av länet.

Ekprojektet 2010
Vi engagerade några specialister för att studera skalbaggsfaunan, samt lav, moss och svampfloran lite djupare på var sin ek i våra kommuner. Dessa inventeringsekar finns redovisade på www.tradportalen.se. Vi har valt ut äldre ekar som står i olika miljöer.

Groddjur på Södertörn
Hösten 2007 började vi arbeta med planläggningen för ett groddjursprojekt där vi under våren och sommaren 2008 kom att inventera 151 lokaler som var intressanta för artgruppen. En del av lokalerna visste vi hyste groddjur, andra inte. Syftet var att inventera våra mindre vattenmiljöer som ligger i tätort eller i dess närhet. Gruppen groddjur består i Mälardalen av fem olika arter: vanlig groda, åkergroda, padda, mindre- och större vattensalamander. Stockholms stad höll i projektet tillsammans med Botkyrka och Tyresö. Under 2010 blev rapporten klar och kan laddas hem via sidan ”Rapporter”.

Betesdjur och kulturbetesmarker på Södertörn
Under 2006 genomförde vi en enkät där vi frågade efter betesdjur och vilka arealer som nyttjades för bete i kommunerna, speciellt i naturbetesmarker. Vintern 2007 blev vår rapport från projektet klart. Arbetet omfattar merparten av Södertörns alla djurhållare.

Vi ville med undersökningen se efter hur stor del av betesmarkerna som saknar ett bra betestryck från får, nöt eller häst. Mycket stora värden är knutna till de betade, öppna landskapen!

Dagfjärilar i Sörmland
Södertörnsekologerna engagerade sig 2005 i inventeringen av dagfjärilar i landskapet Sörmland, det vill säga både Södermanlands län och Södertörnsdelen av Stockholms län. Projektet genomfördes av Sörmlandsentomologerna och Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Seminarium om sjöprojektet på Södertörn
Vi genomförde en seminariedag i september 2004 om våra kommuners sjöar och vårt arbete med att kartlägga deras naturvärden. Målgruppen var chefer, kollegor och politiker i kommunerna. Vi hade två pass med föredrag och en bussutflykt i Salem för att se några exempel på miljöer. Seminariet hölls vid Sturehofs slott i Botkyrka och vi var ca 50 deltagare från kommunerna.

Skogsgrynsnäckan
Under 2003 tog vi oss an att återinventera en specifik landmollusk, skogsgrynsnäckan, som lever bland annat i blåbärsgranskog. Vi gav forskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum i uppdrag att utföra inventeringen och skriva en rapport. Studien är återbesök till 50 år gamla lokaler på Södertörn. Inventeringen utfördes under september-oktober 2003.

Sjöprojektet på Södertörn
Under sommaren 2002 avslutade vi våra undersökningar av sjömiljöer tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet genom en inventering av hur de olika fisk- och musselarterna förekommer i sjöarna och vattendragen på Södertörn och i angränsande områden.

Kunskapen om vilka fisk- och musselarter som förekommer i sjöar, vattendrag och kuster på Södertörn är låg, liksom i större delen av Sverige.
Fiskarna och musslorna infångas med hjälp av handnot och tas sedan till vara för att ingå i riksmuseets samlingar. Inventeringen är sammanställd, uppgifterna om fynden registrerade och en skriftlig kortfattad rapport togs fram.

Uppgifterna i databasen, som i första hand innehåller biologiska data från sjöarna, används idag av såväl de berörda kommunerna som av länsstyrelsen i arbetet med den fysisk planeringen och i det praktiska naturvårdsarbetet. Det insamlade beläggmaterialet i form av fiskar och musslor förvaras på Naturhistoriska riksmuseet och är tillgängligt för forskningen.

Inventeringen har givit en bra bild över hur de olika arterna fördelar sig mellan olika sjöar och sjötyper. Nya fyndplatser för rödlistade arter som t ex nissöga har upptäckts i ett antal sjöar.

För att kunna bedöma konsekvenserna av utsättningar av fisk och andra aktiviteter som påverkar sjöarna behövs ökad kunskap om fiskförekomsterna idag. Detta gäller inte minst fiskarter som inte tillhör de så kallade matfiskarna.

Dessutom kan kunskapen om vilka fiskarter och musslor som förekommer i en sjö eller ett vattendrag ge svar på vilken näringsstatus en sjö har liksom om den är utsatt för försurning. Olika fiskarter har nämligen olika tolerans att klara försurning, särskilt under yngelstadiet.

För övrigt råder stora brister vad gäller fisk- och musselbelägg från olika sjöar i Sörmland i riksmuseets samlingar. Det är därför värdefullt att det för framtiden finns väl belagda fynd av olika fisk- och musselarter som kan nyttjas i miljöforskningsarbetet.

Sjöprojektet, vattenväxtinventeringen 1998-1999
Under åren 2000-2001 satte vi i gång med att inventera ca 100 av våra sjöar och vattendrag med avseende på förekomst av trollsländor. Projektet stöttades från Stockholms läns landsting. Resultatet från trollsländeinventeringen finns här på hemsidan under rapporter. Fynd av olika trollsländearter är en viktig parameter för indikering av biologiska mångfald och därmed också värdet av sjön eller vattendraget ur naturvårdssynpunkt.

Några år tidigare, hösten 1997 startade vi det som kom att bli ett mångårigt arbete med att inventera och beskriva våra sjö- och vattendragsmiljöer utifrån biologisk mångfald. Arbetet som kom att kallas Sjöprojektet på Södertörn startade 1998 där vi samlade in information om våra 351 sjöar. Vi sökte medel från landstingets miljövårdsfond och satte igång med att inventera vattenväxterna i sjöarna under 1998-1999. Parallellt byggde vi en databas för våra fynd och där vi även framöver lägger in äldre och framtida fynd från sjöarna och deras närmiljö.